Poros – Vathy (Methana) – Perdika (Aigina) – Aten – Sounion – Poros – Hydra

Återigen en hel del vatten under kölen sedan förra inlägget. Vi gick västerut mot Poros och hade en fin segling, delvis med stöd av motorn när vinden blev för svag. Vi ankrade i en liten vik utanför ön Poros och hade en lugn natt innan vi nästa dag gick tvärs över sundet och lade oss för ankar utanför byn Poros, som alltså heter som själva ön.

Vi tog jollen iland för att turista, handla mat och rasta hunden. Poros-byn är trevlig, speciellt om man lämnar den turistiska kajen och går längre in i byn. Då blir det de vita kalkade husen med de blåa dörrarna och fönsterluckorna.

Natten blev mindre bra då det var en del svall eller dyningar som fick TuSan att gunga en hel del. Vi fortsatte nästa morgon med sikte på Vathy, en liten by på ön Methana’s västra sida. Enligt olika rekommendationer ska den vara mycket trevlig och så är det också. Vi förtöjde mot stadskajen som har plats för ett tiotal båtar. Middagen blev på en grekisk (tänk va …) restaurang en bit bort, mycket trevligt och gott.

Efter en lugn natt började vi fira Päivi’s födelsedag och beslöt oss för att stanna en natt till. Därmed en lugn dag med promenader och både lunch och middag på restaurang, det var ju som sagt födelsedag. Päivi invigde sin SUP med övningar i viken och klarade sig torrskodd.

Ännu en lugn natt och vi fortsätter mot byn Perdika, som ligger på ön Aiginas sydvästra udde. Här är det också stadskaj som nyligen har byggts ut och kan ta många båtar, vilket vi också får uppleva. Det verkar vara ett av stoppen för alla charter-båtar så det kan nog bli fullt här.

När vi kastade ankaret i samband med att vi lade till fick vi fatt på en annans båt ankare och då blev det ju litet mera jobb med att reda ut det hela, men det gick bra.

Själva Perdika är inte speciellt charmig – en mängd restauranger för turisterna länga med kajen och inte så mycket mer. Den lokala ’supermarket’ var mera ett hål i väggen än något annat, beteckningen ’micromarket’ hade nog varit bättre.

Vi hade tänkt spola av båten men det visade sig att man här har ett ganska jobbigt system för att hantera vatten och el – man måste köpa ett kort av hamnkaptenen när denna kommer förbi (för 14 €) och ladda det med minst 6€, alltså 20€. sedan kan man få tillbaka de 14 € och eventuell resterande kredit – men då måste man ju invänta att hamnkaptenen behagar komma förbi!

Nästa dag skulle vi till Aten för att vid 14 tiden plocka upp våra vänner Lotta & Anders från Sverige. Alltså ett ganska precist tidsschema som inte hade utrymme för att hitta en hamnkapten …. Därmed ingen tvätt av båten.

Dagen efter kastade vi loss vid 9:20 för att plocka upp vännerna i Aten. Vid avfärd såg vi ett gäng delfiner, trevligt!

Hämtandet av Lotta & Anders gick smärtfritt och vi fortsatte mot Cape Sounion, sydöst om Aten, där Poseidon-templet står på en udde. Vi kastade ankaret i viken nedanför templet, tillsammans med ca. 30 andra båtar! Jolle-färd mot land och god middag med vännerna. Jolle-turen tillbaka fick uppleva sjöräddning av en annan jolle, som hade problem med sin utombordare. De var väl inte heller helt nyktra så vi erbjöd dem bogsering till deras båt, vilket de tacksamt tog emot. Det är viktigt att båtfolk hjälper varandra, nästa gång kanske vi vill ha hjälp? Vår jolle-motor är elektrisk och kanske inte så stark (3 hk) men den fungerar, är tyst och ren.

Nästa dag seglade vi västerut mot Poros och lade oss för ankar i en fin vik. 2 andra båtar höll oss sällskap. Vi badade (19 grader i vattnet) och tog det allmänt lugnt.

Dagen efter gick vi för motor till andra sidan av ön Poros och var därmed tillbaka i byn Poros, denna gång dock vid stadskajen där vi kunde lägga oss längs med pontonen, mycket bra. Fantastisk god lunch med Lotta och Anders på en liten restaurang som låg bort från kajen och därmed inte var så turistisk, även de lokala åt här. Efter lunchen blev det en liten siesta innan vi handlade mat och hade en fin kväll i sittbrunnen.

Kommande morgon, alltså idag, gick vi för motor mot ön Hydra vars huvudort också heter Hydra. Vi hade läst på att det ska vara jobbigt att lägga till vid stadskajen, dessutom har vi hört rykten att en filminspelning av Leonard Cohen’s liv pågår här. Han vistades tydligen mycket här och för att återskapa tidsenligt utseende har en del av hamnen tydligen spärrats av och tids-typiska båtar förtöjts här. Det ska inte finnas någon biltrafik här utan man kan hyra en åsna!

Alltså satte vi kurs på viken Mandrakis, strax öster om Hydra-byn. Mitt ute på fjärden hör vi någon ropa ’Det är Lasse!’ Vilket visade sig vara vår granne från Saltsjöbaden, som extraknäckte på en båt som skeppare. Vad är oddsen för en sådan träff?

Väl framme i Mandrakis-viken blåser det faktiskt en hel del och vi märker att viken är mycket djup, vilket gör det omöjligt att kasta ankare och ligga på svaj – det skulle ta så mycket kätting att svängradien blev så stor och därmed riskera sammanstötning med andra båtar i viken. Vi får därmed tillfälle att göra en medelhavsförtöjning, alltså kasta ankaret och sedan backa mot land och lägga en (eller flera) linor i land så att båten ligger stilla.

Anders och Lotta utgör landpatrull och vi får en fin förtöjning, samtidigt som en annan båt försöker samma manöver intill oss och strular till det i sidvinden. De håller på att åka in i en annan båts ankarkätting, krocka med båten och så vidare – det hörs ett antal höga röster som slutar med ett barskt ’go away’. Därmed är vi extra nöjda med vår förtöjning som gick smärtfritt- första gången vi gör det på riktigt!

Päivi, Lotta, Anders med Buster tog sig till byn medans Ott var kvar som ankarvakt – och skriver detta inlägg.

Det går fortfarande ingen nöd på oss!