Efter ett par lugna dagar i Vibo skulle vi nu vidare norrut. Väderprognosen lovade nordöstliga vindar mellan 6 och 11/12 meter/sekund. Det kan man segla på men då dessa vindar skulle blåsa på natten bestämde vi oss för nattsegling. Beräknad distans ca. 83 sjömil (=ca 15 landmil).

I början var det till och med för lugnt och vi använde motorn litet – sedan blåste det upp och vi hade mellan 2 – 15 m/s – alltså kulingvindar! – snett framifrån så det känns ännu mera då ju farten fram läggs till den mötande vinden. Hela natten varierade mellan svaga vindar och starka vindar, för det mesta dock över 11 m/s. Vi hade revat storseglet från början (bra försiktighetsåtgärd, då det är svårt att göra det under färd) och det var vi tacksamma för. Även genuan (det stora trekantiga seglet i fören) behövde vi reva från och till, men det kan vi göra från sittbrunnen utan större besvär. Det gamla talesättet att det antingen inte blåser alls eller för mycket i Medelhavet besannades!

Så mycket sömn blir det inte (såvida man inte tycker om att sova i en berg-och-dal-bana). Vi kom fram till Infreschia-viken vid lunch, något senare än vi hade tänkt oss – med revade segel och sjögång gjorde vi inte så mycket fart framåt trots den starka vinden.

I viken finns gratis bojar att förtöja vid och en trevlig man hjälpte till att fånga densamma från sin jolle. Han gjorde snabbt reklam för sin flytande restaurang i viken …

Böj-förtöjd i viken

Nog var vi trötta. Päivi uppfann Kaffe Frizzante när hon tog bubbelvatten i kaffet istället för mjölk. Hon tyckte att det blev en konstig blaskig färg på det hela …

Vi stack iland med jollen för att rasta Buster och tog en öl i hans restaurang, som är en gammal båt. Den flyter än så länge.

Underbar utsikt och en väl skyddad vik. Den natten sov vi extra gott! Idag blev en vilodag med diverse båtfix, lunch i den flytande restaurangen (musslor och pasta med tonfisk-röra samt lokalt vitt vin) och en lång promenad i land.

Lunch med utsikt på TuSan

Det går ingen nöd på oss.