Sammanfattning och utvärdering

Resan är slut. 6 månader till sjöss har gått otroligt fort och nu är vi hemma i ett mörkt, kallt och slaskigt vinterstockholm. Dags att sammanfatta och utvärdera resan.

Resväg och de olika upplevelserna under resan har (be)skrivits i denna blogg löpande så det är inte tanken att göra det igen. Istället ska jag vara litet mer övergripande i mina funderingar.

Blev det som vi hade tänkt oss?
En enkel fråga om kan besvaras med både Ja och Nej. Självfallet hade vi tänkt och drömt om resan länge i förväg och det går inte att föreställa sig hur det blir. Så ur det perspektivet måste man ju säga att det inte blev som vi (kanske) hade tänkt oss. Men om man istället ser det ur perspektivet ”Blev det en fantastisk upplevelse?” så är svaret helt klart ”ja”.

Vad var bäst?
Återigen en enkel fråga som är så svår att besvara. Det finns så mycket att välja från så det är nästan dagsnotering på vad som var bäst. Utan att rangordna så är följande klart topplistan. Titta gärna i bloggen på dessa etapper!

• Canna
  • Fantastisk miljö i de skotska öarna. Storslagen natur, söta Highland Cows och en sann pärla.
• Alcoutim
  • En liten portugisisk by vid gränsfloden mellan Portugal och Spanien. Färre turister och ett underbart lugn.
• Alvor
  • Vi låg en vecka på svaj i flodmynningen vid Alvor (södra Portugal) och tog det lugnt i väntan på att återmontera vår dieselgenerator. Underbart vackert!

Men vi har ju också sett städer som A Coruña, Madrid, Lissabon och Edinburgh. Haft många djurupplevelser med delfiner, valar, späckhuggare, Highland Cows, apor och alla  dessa katter! Päivi har fångar fisk på Biscaya. Vi har träffat otroligt många trevliga människor, de flesta båtfolk som vi från olika länder – svenska, finska, engelska, holländska m fl. Seglat över Nordsjön och Biscaya. Ätit och druckit gott.

Vad var sämst?

Ni som följt bloggen gissar kanske att motorbytet dyker upp här. Det kanske det bör göra men faktum är att det var en upplevelse i sig. Vi hade det bra i Camaret och nu har vi en perfekt motor, resten av resan gick utan att vi behövde oroa oss för det mekaniska. Så det var mycket gott i det onda … faktum är att det är svårt att hitta något som direkt poppar upp som ”sämst”. Några gästhamnar var mindre roliga, sämst var utan tvekan Montrose i Skottland – en industrihamn med starka strömmar och tidvatten. TuSan slets fram och tillbaka i sina förtöjningar, skavde mot kajkanten (som var rostiga balkar med diverse hårda utbuktningar). Inte mycket sömn den natten … de ville dessutom ha 25£ för detta utan någon form av motprestation (el, toa, … inget sådant!). Bottennapp!

Vilka lärdomar har vi dragit?
Man kan lugnt säga att vi förberett detta i många år genom ett aktivt medlemskap i OSK (OceanSeglarKlubben) och alla resor vi gjort med TuSan runt Östersjön. Så vi var väl förberedda och hade hört så mycket från andra som gjort långseglingar. Den första lärdomen är: Gör det! Man blir aldrig klar med båten och därmed var det många som sagt att ”bestäm ett datum”. I valde 4 juni, en söndag och så blev det. En del stuvande och fixande ordnades under färd men vi kom iväg som planerat.

Vi hade sedan tidigare sagt att principen Carpe Diem (fånga dagen) skulle gälla. Inga bestämda platser och datum utan vind, väder och lust skulle få styra. Trivs vi någonstans stannar vi längre (Alvor, Alcoutim, …) och ändras förutsättningar så ändras planerna (motorbyte, Buster’s tillsyn i Sverige, …). Därmed blev det aldrig någon stress med att hinna någonstans eller göra något. Lärdomen här är att vi gjorde rätt.

Bloggen – denna blogg – har varit mycket givande för oss också. Vi hoppas att ni som läser den uppskattat den – för oss har den fungerat som dagbok och vi vill absolut inte vara utan den. Ibland har det varit litet tungt – ”jag ska ju blogga också” – men det känns skönt när man har gjort det och nu är det en stor del av behållningen från resan.

Skulle vi göra det igen?
Tveklöst. Vi kommer att göra det igen. TuSan ligger nu i Medelhavet och de närmaste åren kommer semestrarna att vara segling i Medelhavet. Om några år hoppas vi kunna sticka ut på lång- och längesegling igen.

Vad skulle vi göra annorlunda?
Faktum är – inget!

Slutklämmen för denna gång får bli följande:
Om ni någonsin får chansen att göra en långresa med båt – ta den! Päivi och jag har rest mycket i våra liv, sett jordens alla kontinenter (förutom Antarktis) och njutit av livet så gott det går.

Denna resa kommer tveklöst som #2 på vår lista över livets upplevelser (Sanni & Sander har alltid #1).

(Fortsättning följer …. hoppas vi).