Ibland blir det som man tänkt sig. Vi gick från Alcaidesa-hamnen i Spanien, precis intill Gibraltar, till sjömacken i Gibraltar. Först måste man anropa på VHF kanal 12 eller 20 – om man är mer än 10 meter hög – TuSan är 20 meter hög och därmed gjordes anropet för att få OK att gå in till sjömacken – man korsar landningsbanan för flygplatsen och det är så jobbigt att ha en Boeing i riggen.

Väl framme vid sjömacken tankades TuSan med 902 liter diesel à 46,9 pence litern. Notan hamnade på 423£ och så billigt har vi inte tankat henne någonsin. Sjömacken är van vid stora yachter så de kan reglera trycket i pumpen, för vår del fick det bli en svagare inställning så att luften hinner tryckas ut ur tanken när dieseln kommer in. Vi passade också på att låta Buster röra Gibraltar-mark med tassarna så nu kan han lägga till ett land i sin lista (Sverige, Finland, Estland, Polen, Tyskland, Danmark, Portugal, Spanien och nu Gibraltar. Välberest hund.)

Efter tankandet tuffade vi runt Gibraltar för motor och satte kurs åt nordost och Estepona. Väl efter landningsbanan (från andra hållet denna gång) satte vi segel och kunde segla ett tag i rätt svaga vindar, men sedan satte vi det fjärde seglet (järn-genuan) och tuffade fram till Estepona. För en gångs skull svarade marinan direkt på VHF anrop och talade dessutom mycket god engelska, gracias!

Våra vänner Ylva och Mats på Joyette hade följt oss från Gibraltar och vi checkade in i marinan och förtöjde. Trevligt var att man fick en flaska rödvin i ”present” vid incheckningen! Själva Estepona marinan är mycket trevlig och ligger precis vid ett mycket aktivt hamnområde med restauranger och barer. Det hela känns inbott och trevligt – men nog hör man mycket svenska bland allt folk ….

estepona escolelraFörsta middagen intogs på La Escollera, en trevlig och prisvärd fiskerestaurang några hundra meter från Tusan. Vi hade fått den rekommenderade av Eva & Göran Hagman (sonens flickväns föräldrar) och kan ge tipset vidare med glädje.

Förutom Joyette träffade vi också Tixi med Outi och Mika igen – dem hade vi träffat i Camaret precis innan TuSan lyftes för sitt motorbyte. Vi visste att de låg i Estepona (tack AIS och MarineTraffic.com) och hade haft kontakt med dem. Nästa dag kom Libra med Sofia och Peter Brinch och deras tre döttrar in i hamnen, även där hade vi träffats i Camaret och haft fortsatt kontakt sedan dess. Så vi har haft ett antal sundowners, plätt-träffar (jodå!) mellan Joyette, Tixi, Libra och TuSan. Buster har flyttat över till Libra i 2 nätter till flickornas stora glädje, de saknar sin egen hund Melvin som är kvar i Sverige.

Vi har också promenerat i Estepona som är mycket vacker. Man har satsat på blomsterdekorationer så varje gata har hur många blomsterarrangemang som helst. De är färgkodade så det kan vara gröna, gula, blåa gatan sov … vi har dock inte riktigt förstått om det är kvarter eller gator som är färgkodade. Päivi besökte Orkidé-muséet (jag satt ute med Buster) och vi åt lunch på en av alla dessa små kvarterskrogar. Till denna hörde en svart katt som insåg att Buster var kopplad och därmed retades till max, den ville tydligen tigga mat.

Solen skiner, det är 20-25 grader på dagarna men nätterna börjar bli svala – som lägst har vi sett 8 grader på morgonen! Samtidigt läser vi om snökatastrofer i Sverige, det är svårt att förstå att vi faktiskt är i mitten av november och att vårt flyg hem är om mindre än 2 veckor. Vi har nu gjort planer för resten av tiden och om det blir som planerat kommer vi att anlöpa Marbella, Malaga och Puerto del Este innan vi avslutar resan i Almerimar. Denna plan ger oss 1-2 dagar i varje hamn och vettiga dagsetapper på ca 40 sjömil. Vindprognosen är dock antingen ingen vind alls eller ostlig, alltså fel för oss. Järngenuan lär fortsätta att användas.