Vi lämnade Alvor för att återvända till Lagos eftersom Buster hade återbesök hos veterinären för sin öroninflammation. Veterinären tyckte att det var mycket bättre men ordinerade fortsatt medicinering, vilket Buster tycker är helt OK – han får ju skinkbitar tillsammans med tabletterna. Lättlurad.
Vi låg fräckt kvar på inklareringsbryggan över natten utan att klarera in i hamnen igen. På kvällen var vi bjudna på middag av SY Tindra – gott och trevligt (igen) och Buster hade det så kul med Funny igen.
Nästa dag återvände vi till Alvor tidigt – dels skulle vi ju dra innan hamnkontoret öppnade och undrade något, dels var det sjunkande tidvatten och det är grunt i Alvor – man vill inte fastna i sanden när det blir mindre och mindre vatten!
Alltså fastnade vi i sanden vid inloppet i Alvor. Inget farligt, det räckte att backa ut med litet mera motorkraft och en vänlig fiskare visade var det fanns djupare vatten så vi kom fram till Alvor igen, till samma ställe som förut. Ingen skada skedd.
”Lilla Anna III” bjöd oss på fika på eftermiddagen och berättade om sina planer – nästa morgon skulle de iväg till Kanarieöarna för nu var de less på att invänta väder och vind. Alltid kul att höra om andras planer och lära sig av deras sätt att tänka. Förr eller senare ska vi ju också ta oss till Kanarieholmarna.
Vår generator har ju kommit till varvet i Portimäo och vi avvaktade besked om när monteringen i båten skulle kunna ske. De har nog mycket att göra för de yrade en del om att kolla tidvatten osv. för att bestämma rätt dag för återmonteringen, vilket alltså blev tisdag nästa vecka! Inget problem för oss för vi låg utanför Alvor och njöt av soliga dagar.
Vi låg 5 dagar i Alvor och gjorde i princip inte mycket – några tillfällen på stranden, en del promenader med Buster, några middagar på lokala restauranger. Alla dagar soliga med temperatur runt 25-28 grader. Ren semester alltså! Det var faktiskt skönt att behöva invänta varvet för på så sätt ”tvingades” vi att ta det lugnt. Man ska inte underskatta nyttan av att göra ingenting – eller, som Kim Wilder sjöng för några år sedan, ”Busy busy doing nothing at all”. Rekommenderas varmt.
Måndag morgon gick vi från Alvor till Portimäo med tidvattnet och lyckades undvika sandbankar denna gång. Det var ingen vind så det fick bli motorgång, men det är bara 4-5 sjömil så det gick på en timme.
Portimão är trist. Gästhamnen är helt OK (billigare än Lagos, vilket man förstår lätt). Den har allt man väntar sig, dvs. el, vatten, internet, toaletter, dusch osv. Den ligger en bra bit från själva stadskärnan och är omgiven av ödetomter och en militärhamn. Några få restauranger i området men det saknas den där trevliga ”vi är i byn” känslan. Den duger till övernattning men faktum är att man kan lika gärna kasta ankare utanför hamnen (innanför vågbrytaren) och ligga gratis. OK, man får inte toa, dusch, etc. men båtarna har faktiskt resurser för detta ombord också.
Vi hade tänkt ligga på ankare första natten inför kommande dags generatormontering. Precis när vi kom fram till Portimäo ringer varvet och undrar om vi kan montera generatorn idag, på eftermiddagen? De hade fått en lucka i sin planering och det visar väl om något att det där med tidvattenplanering bara var påhittat.

Jodå, det passade oss bara bra så vi lade oss på väntbryggan en stund innan vi gick in till kajen med kranen. Det gick smidigt att få in generatorn igen (den hade ju kommit ut samma väg en gång i tiden) och grabbarna monterade in slangar, kablar och rör i rätt ordning. Någon liten del saknades så vi gjorde klart jobbet kommande morgon. Generatorn startade på första försöket (skönt!) och det visade sig snabt att vi hade glömt att ansluta avgasslangen till avgassystemet. Därmed kom avgaserna rakt in i båten och vi snabbtestade motorstoppet. Även detta fungerade som tur felfritt. Efter inkopplad slang var allt frid och fröjd. TuSan är komplett igen och slagsidan är nästan borta. Skönt.
Vi lämnade marinan för att kasta ankare utanför Ferragudo, som är Portimäos förort öster om floden. Den ska vara trevligare enligt hamnguiden men även här måste vi nog säga att det inte är värt omvägen. Man ligger tryggt på ankar utanför och det är den största behållningen.
Vi tog jollen in för att rasta Buster och äta middag. Vi valde en fiskrestaurang precis intill kajen som serverar alla möjliga fiskar och tar betalt per kg. Det blev bläckfisk som visades upp i rått tillstånd innan den gick vidare till utomhusgrillen. För första gången i Portugal fick vi frågan om vi ville ha bläckfisken tillagad med eller utan bläck. Vi visste inte riktigt vad vi ville men bestämde oss för att prova på bläcket. Nästa gång (och alla gånger framöver) tar vi utan bläck. Det var inte så farligt men tillförde inget annat än att rätten till stor del var svart. Inget plus.
En slö dag till i Portimão-hamnen eftersom det ju är gratis att ligga på svaj, men sedan fortsatte vi till Albufeira idag. Väderprognosen för de närmaste dagarna talar om regn och åska och det tycker vi är bättre i gästhamn. Albufeira har en mycket trygg hamn – antagligen den mest skyddade vi har sett på denna resa! – och är också rätt billig så det är en lovande kombination.
Vi kunde segla hela vägen i sydliga vindar (runt 5-7 m/s) och eftersom det bara är 15 sjömil från Portimão var vi framme före kl 12. Vi såg regnmoln på avstånd men kunde snabbt se att vi skulle hinna i hamn i god tid, vilket också blev så. Faktum är solen kom tillbaka och vi åt lunch på en lokal pizzeria och hann navigera (läs: Sova i solen) en stund innan det nu har börjat regna.
Vi tänker ligga här några dagar tills vädret har bättrat sig, vilket ska vara redan till söndagen. Då fortsätter vi till Faro (där man kan ligga för ankare i en skyddad vik) och ytterligare planer har vi inte för tillfället, annat än att dra oss mer och mer österut.