Vi lämnade Peterhead kl 08:20 på morgonen och var tillbaka 08:30. Det hade tagit oss för mycket tid på morgonen att komma iväg och vattnet var slut – dvs. TuSan fastnade i sanden på väg ut ur hamnen. Eftersom tidvattnet var på väg ner skulle det inte bli bättre, tvärtom, så med hjälp av hennes 135 hästar (och ett kölsvin) lyckades vi dra oss ur sanden och lägga oss vid bryggan igen, för att avvakta lågvatten och därefter inkommande vatten. 10:45 kom vi äntligen iväg och detta gjorde att vi reviderade våra planer – det fick bli Whitehills istället för Lossiemouth. Altt beroende på att man ju måste räkna på när det finns vatten att åka i!

Whitehills hamnkapten Bertie välkomnade, tog foto (som vi ska få) och hjälpte till med förtöjning. Det är en trång liten f d fiskehamn och man måste hålla noga koll på var man åker, det finns sandbankar även inne i hamnen. Bertie rekommenderade avfärd före kl 06:00 på morgonen för oss … så efter en öl på lokala puben blev det en relativ tidig natt.

Trodde vi. Tidvattenströmmarna ut och in ur hamnen gjorde att TuSan gungade fram o tillbaka i sina förtöjningar och allt gnisslade och dunsade så natten var en av de sämsta hittills (Montrose har fortfarande 1:a plats på den listan). 05:20 gick väckarklockan och 05:45 var vi på väg med god marginal och fick hur bra fart som helst, vi hade både medvind och medström denna gång. TuSan gick över 8 knop en stor del av vägen och snittfarten var 7 knop. OK, vi fuskade litet och hjälpte till med motorn för vi visste att vi verkligen skulle behöva vara MED tidvattnet in till Inverness.

IMG_2630[1]Sista biten hade vi 3-4 knop medström och vattnet virvlade och kokade runt oss. Inget man vill ta sig an i motström! Självfallet regnade det också …. På vägen in till Inverness tappade vi en fender i sjön, självfallet där det var (med-) strömt och virvligt värre. Flera varv runt och till sist var denna återinfångad, därefter en stunds snurrande utanför Caledonian Canals inlopps-sluss. Slussvakten David är hur trevlig som helst och efter en stund slussade vi in, betalade för oss (exakt 12,98 x 20,10 £, TuSan’s mätbrev gällde!) och kom sedan till Seaport Marina, första gästhamnen i Caledonian Canal. Vi ser fram emot en natt utan tidvattens-relaterade störningar!

IMG_2633[1]Största glädjen idag var farten vi fick och att allt gick som planerat, men besvikelsen var att vi inte såg en enda delfin trots att fjärden utanför Inverness ska vara så rik på dessa däggdjur.

Vi ser också fram emot att sonen Sander och hans fina flickvän Anna ska komma på torsdag och följa med oss i 5 dagar. Loch Ness, here we come!