Caledonian Canal, The Great Glen med Loch Ness m fl samt Oban

Nu har vi gått Caledonian Canal. För den som känner Göta kanal är likheterna slående men inte förvånande – det är samma personer som byggt / planerat bägge kanaler. Baltzar von Platen importerade Caledonian Canal – byggare till Sverige.

Vår son Sander och hans flickvän Anna kom och besökte oss under kanalfärden, som blev desto trevligare på detta sätt. En timme efter deras ankomst blev det en 4 slussars slusstrappa så att Anna, som aldrig slussat förrut, fick en rivstart som hon klarade av med bravur. Efter denna inledning åkte vi kanal (läs ”följ diket”) till nästa sluss, där vi la oss för natten.

Nästa dag såg oss på Loch Ness – en magisk upplevelse och en bock på ”bucket list”. Jag har åkt med egen båt på Loch Ness, dessutom badat i densamma. Nessie lyste, som så ofta, med sin frånvaro – men vi misstänker att vi såg spår av henne för vårt ekolod fick komplett frispel efter 181 meters djup (Loch Ness ska vara upp till 273 m djup. Säger man ”Upp tilL” eller ”ner till”, förresten?). Ekolodet började hitta på djup såsom 17.3, tätt följt av 7,5 och så vidare. …. Jag tror att Nessie sam loopings under TuSan för att driva med hennes ekolod.

Vi förtöjde vid en boj utanför Urquhart castle som besöktes. Självfallet hade det bytt ägare mellan skottar och engelsmän ett antal gånger sedan det byggdes (typ 1200+). Till sist gav den siste ägaren upp och sprängde hela rasket innan han stack.

Att segla på Loch Ness ska vara en utmaning och det var det – ingen vind. Så motorn fick bjuda till igen och kvällen i Fort Augustus var mycket lyckad. Nu har även Sander & Anna fått äta haggis!

Resten av Caledonian Canal var olika sjöar och kanalsnuttar i stark motvind. Vi kom till Neptunes Staircase, en slusstrappa på 8 slussar vid slutet av kanalen och förtöjde där. Sista dagen med Sander & Anna gick vi till Ben Nevis distillery (skotskt lantvin) med visning och provsmakning, därefter till Invergarry Castle där vi intog ståndsmässigt Afternoon Tea. Helt sagolikt gott och i en miljö som gjorde hela upplevelsen mångfalt bättre. Slottet/hotellet har fått många priser som bästa hotell och stoltserar med 5 *****. En natt i sviten kostar 6500 kronor.

Sander och Anna lämnade oss på måndagen 3 juli och vi tillbringade dagen med att försöka hitta en mekaniker som kunde hjälpa oss att fixa vatten-i-oljan problemet. Ingen brist på olika tips på personer men de var ju alla så uppbokade! ”Om 2-3 veckor, kanske” var ju ingen höjdare och det lokala varvet låg då bäst till med att kunna titta till det hela på måndag om en vecka. Vad gör man? Vi började planera en vecka till i Skottland med Corpach / Kanalslutet som bas. Kl 22:45 ringer en kille tillbaka och säger att han kan hjälpa oss på onsdag morgon i Oban / Kerrera och att han kan Ford motorer bra. Toppen!

Så tisdagen tar vi oss ur kanalen och till Oban Marina / Kerrera. Seglar en del men också motor, vi ville komma fram.

Onsdag morgon kommer Ewan som utlovat och vi börjar demontera motorn. Han kan sin sak och har med sig alla Ford manualer, dessa är synbart väl använda. Det känns bra. Vi ser inget direkt fel i motorn (bra i och för sig) men kan misstänka ett litet ställe i topplockspackningen … ingen direkt ”Här är felet” men å andra sidan vet vi nu också att vi inte har några problem av typen sprickor i motorblocket, slitna cylindrar osv. Allt ser bra ut så vi sätter dit den nya topplockspackningen (som jag hade med mig) och börjar sätta tillbaka topplocket. Då slår Mr. Murphy till, såklart, och den nya packningen skadas. Suck! Det är bara att stänga butiken för idag och hoppas att en ny packning kommer så snart som möjligt. Ewan beställer den på studs.

Torsdag morgon ser oss i Oban där vi besöker McCraigs tower – en rund byggnad som påminner om Colisseum i Rom. McCraig lät bygga den och hade tydligen litet idéer och att det skulle bli museum och sånt, men efter hans död fanns inga pengar och inga planer. Ingen visste heller vad han egentligen hade tänkt sig. Numera förvaltas den av City Council är är en fin utsiktsplats.

Huvudnummret för dagen blev såklart Oban destilleri där vi fick oss en visning och provsmakning. Vid det här laget kan vi Whisky-tillverkningen och jag blev återigen litet besviken på att även Oban köper in sin färdiga malt – fast den ska vara tillverkad enligt deras speciella anvisningar. På sikt ska vi ju till Isle of Skye och Talisker, hoppas att de maltar själva!

Efter en lunch på fish&chips (Ott) och blåmusslor (Päivi) återvände vi till båten – det visade sig att Ewan hade fått fatt på den nya packningen så dagen avslutades med fortsatt motormontage, denna gång framgångsrikt avseende själva packningen. Imorgon fredag ska detta avslutas och vi hoppas då kunna fortsätta vår färd.

Dagens oväntade upplevelse var ett Haggis & Tattoo – ställe. Jag älskar konceptet och kommer att fundera på att integrera det i min affärsplan för en Haggiseria i Stockholm. Tyvärr var det stängt för tillfället men jag hade gärna undersökt det mera.