Planenligt tog vi oss till Grekland med bilen, vĂ€lfylld med material och verktyg för att reparera och renovera bĂ„ten. FĂ€rden gick via Trelleborg/Rostock fĂ€rjan, besök hos slĂ€kting i MĂŒnchen och vidare över Alperna till Ancona i mellersta Italien, dĂ€r vi tog fĂ€rjan till Igoumenitsa i Grekland ⊠allt som allt 5 dagar.
Ăven om vi hade planerat resan i detalj (trodde vi) fick vi Ă€ndra planerna nĂ€r fĂ€rjan frĂ„n Italien till Grekland gick tidigare Ă€n vi mindes (bokade i vĂ„ras), detta för att slippa Ă„ka över Alperna pĂ„ natten. IstĂ€llet bokade vi ett hotell utanför Bologna. Som bĂ„tfolk vet vi att man behöver kunna Ă€ndra pĂ„ sina planer.
VĂ€l framme i Grekland var det varmt – upp till 35 grader pĂ„ dagarna. Den lilla luftkonditioneringen som Ott hade köpt kom Ă„terigen vĂ€l till pass.
Vi ÄterstÀllde provisoriskt en del av inredningen i TuSan innan sjösÀttningen. Tanken Àr att segla 3 veckor innan vi lyfter bÄten igen för att sedan ha 3 veckor pÄ oss att montera den nya dieseltanken och ÄterstÀlla inredningen.
Första anhalten blev, som vanligt, Vonitsa. En trevlig by som ligger nĂ€ra varvet och dĂ€r det Ă€r enkelt att sĂ€tta segel, handla det som saknas och Ă€ta âDrunken Musselsâ pĂ„ en av favoritrestaurangerna. Det Ă€r blĂ„musslor i en sĂ„s av smör, dill, purjolök, vitt vin och ouzo. Mycket gott.

Efter en natt i Vonitsa fortsatte vi söderut och passerad broöppningen i Lefkada. Byn Àr en stor bas för charterbÄtar, de flesta byten sker under helgen och dÀrmed ÄtervÀnder de uthyrda bÄtarna pÄ fredagen. Vi orkade inte rÀkna bÄtar vi mötte intill Lefkada men det var hundratals, utan överdrift!
Vi ankrade utanför Nydri, en by vid en vÀl skyddad vik som vi besökt ofta. Syftet med besöket var att tvÀtta klÀderna i laundromaten i byn samt handla vin i den förtrÀffliga vinbutiken i byn (snabbköpen, som har vin, saknar dock ofta bag-in-box vilket Àr enklare att hantera pÄ bÄt Àn flaskor).
Vi hade tÀnkt oss att flytta bÄten till Meganisi (en ö utanför Nydri) men det var mÄnga andra bÄtar dÀr sÄ vi fortsatte till Kalamos och den sÄ kallade KyrkogÄrdsviken (det finns en kyrka med kyrkogÄrd hÀr), Àven denna en plats som vi besökt förut. En naturhamn med gott skydd frÄn alla hÄll.
Vi kastar ankaret och ligger pÄ svaj, en av fÄ bÄtar som ankrar sÄ. Det gör att vi svÀnger med vinden och att bÄten ligger lugnare samt att krafterna pÄ ankaret och bÄten alltid Àr i rak linje med varandra.

De flesta ankrar med en sĂ„ kallad âMed mooringâ, de kastar ankaret och backar in mot land samt sĂ€tter 2 linor mot land, bĂ„ten ligger alltsĂ„ fast i detta lĂ€ge oavsett vindriktningen. Vid starka vindar frĂ„n sidan kan detta sĂ€tta stort sidledes tryck pĂ„ ankaret och dess kĂ€tting. Detta verkar man kompensera för genom att lĂ€gga ankaret rĂ€tt lĂ„ngt framför bĂ„ten, vilket i sin tur leder till mĂ„nga incidenter dĂ€r bĂ„tarna fastnar i varandras ankare. Vi tycker inte om detta sĂ€tt att förtöja och hĂ„ller oss till klassisk svajankring.
VÀderprognosen lovade Äska framöver och vi bestÀmde oss för att ligga kvar i denna skyddade vik. I skrivande stund Àr vi mitt i ÄskvÀdret, de nÀrmaste blixtarna slÄr ner bara nÄgra hundra meter frÄn bÄten. Bonnie Àr litet orolig men verkar ta det ganska bra.

Det gÄr ingen nöd pÄ oss.
