Tiden går. Vi har nu varit till sjöss i Grekland i nästan 6 veckor och det har gått 2 veckor sedan förra blogg-inlägget. Vi har förflyttat oss västerut och ligger i skrivande stund för ankare i Porto Heli, en välskyddad lagun i nordöstra Peloponnesos.
Som tidigare blogg-inlägg belyst så har det blåst mycket, den ökända Meltemi-vinden. Stark, ihärdig nordlig vind med kuling-styrkor. Solen har lyst och det har varit behagligt varmt men vi har varit inblåsta ett flertal gånger. Meltemi uppstår på sommaren och tidiga hösten när ett högtryck och ett lågtryck parkerar sig så att de utgör en luftpump som drar över egeiska havet. Fenomenet är känt sedan antiken!
Så vi har konsekvent sökt oss västerut, eftersom fastlandet syd-väst om Aten skyddar för de starkaste vindarna. Efter att ha inväntat bättre vindar kunde vi sedan segla med fin fart förbi (och vilat för natten) öarna Patmos, Donussa, Naxos, Paros och Serifos för att nu ligga i Porto Heli.
I Patmos huvudort, Skala, låg vi nästan en vecka på grund av Meltemin. Första nätterna vid stadskajen med vinden från sidan. Vi lade ut ett andra ankare och extra förtöjningar för att hålla emot, men det kändes ändå inte helt bra. När vi promenerade med Buster till andra ändan av hamnen såg vi hamnkaptenen, en trevlig kvinna, kolla båtarna. Vi frågade henne och visst, här kunde vi också få ligga – och då få vinden rakt framifrån! Det började mörkna för kvällen men vi hann flytta TuSan till denna bättre plats. På bilden ser ni en röd pil där vi låg först och en grön pil för det nya stället.
I Paros låg vid 2 nätter, dels för att invänta rätt vindar för fortsatt seglats men också för att ta en vilopaus – det hade varit rätt långa seglingsdagar innan. Även om det har varit fin segling så tar det på krafterna.
Precis innan vi kom fram till Paros dog motorn plötsligt. Det har hänt förut och beror på att vi har litet skräp i babords (vänster för landkrabbor) dieseltank. Självfallet inträffade detta vid sämsta möjliga tidpunkt, precis när vi gick som närmast en stenig kust …. Som tur vet vi hur man åtgärdar detta genom att byta tank (och senare rensa babords diesel- sugrör). Det tar ett par minuter och vanligtvis är det ju inget problem med det men nu var vi bara 50 meter från land! Se vårt gula spår på bilden ….
Det händer saker och ting. En dag var det plötsligt slut på vatten i ena tanken (vi har 2). Flera hundra liter vatten borta! Vi hittade dem i kölsvinet (längst nere i båten) och kunde då konstatera att vi hade en läcka vid en kran i främre toaletten (som vi aldrig använder) samt en defekt länspump, som ju skulle ha tömt kölsvinet automatiskt. Därmed alltså lagning av läckan och införskaffande och installation av ny länspump. Alltid händer det något – det vi sysslar med är att laga båten på exotiska platser, om ni nu undrade.
Om drygt 2 veckor lyfter vi TuSan på land för vintern. Tills dess kommer vi att ta det lugnt med kortare etapper, men också ligga still i någon trevlig vik några dagar om andan faller på. Det märks att säsongen tar slut, det är färre (charter-) båtar ute och restauranger har börjat stänga igen.
Det går ingen nöd på oss!
S/Y TuSan 