Ibland blir det inte som man tänkt sig. Höstens seglats med TuSan uteblev eftersom Ott fick en varning på sin smart-klocka att hjärtat slår oregelbundet. Därmed plötsliga ändringar i planerna då hälsan får gå först.
Som tur verkar det hela inte vara så allvarligt så efter en kall och snörik vinter i Stockholm är vi nu åter i Grekland sedan 10 dagar. TuSan hade stått på land ett år och klarat sig rätt bra under omständigheterna. Vi passade på att köpa billiga flygbiljetter i februari och var här en vecka för att fixa med henne, bland annat fick hon en ny varmvattenberedare och vattentankarna rengjordes ordentligt – någon gång har vi fått vatten med mycket sand i och nu behövdes det rensas ordentligt. Framöver måste vi vara 100% noga med att alltid fylla på vatten via de filter vi ju faktiskt har för ändamålet.
Tusan har fått nya dynor i styrhytten, något som vi önskat oss länge.
Däcket var mycket smutsigt och fick sig en ordentlig rengöring, dels med såpa och dels med ett speciellt teak-rengöringsmedel.
Vännerna Ingela & Lars hade sin båt på land också och tillsammans blev det några middagar på Panos restaurang, en gammal favorit.
Efter sjösättningen gick vi som vanligt till Vonitsa, en by som ligger ca 1.5 timmes seglats österut. Där finns en bra stadskaj som så här års dessutom är gratis. Vi låg där några dagar och röjde det sista, satte segel och träffade vänner! En svensk segelbåt, ’Tyrik’, lade till intill oss och visade sig vara bemannad med Rolf & Ingalill. Rolf och Ott hade träffats 2024 på en kurs för elektricitet ombord och nu kunde vi börja på en trevlig vänskap. Andra vänner, Lucina och Magnus, var också i Vonitsa med sin husbil så vi hade en trevlig gemensam middag med favoriträtten ’Drunken Mussels’ (blåmusslor i ouzo/dill/smör-sås) på en liten familjerestaurang.
Tillbaka till Preveza där vi låg en natt för ankare. Ingela och Lars hade sjösatt sin ’Baravara’ och låg även där så det blev en gemensam middag i land igen, trevligt.
Söndag 19/4 var de då dags för den första riktiga seglingsetappen på ett år. Först var det ingen vind så motorn fick gå men sedan blev det en riktigt fin segeldag till Paxos, där vi nu ligger förtöjda mot en restaurang-kaj. Själva restaurangen har inte öppnat för säsongen ännu men det är trevligt för det.
Bonnie tycker att seglats är sisådär men när vi ligger stilla är hon nöjd. Vi hoppas att hon vänjer sig snart.
Våra planer framöver är väldigt flexibla, högst antagligen siktar vi på Korfu och omgivning den närmaste tiden. Vind och väder får bestämma.
Det går ingen nöd på oss.
S/Y TuSan 