Vad är det man kastar när man behöver det och tar tillbaka när man inte behöver det? Ankaret såklart.

Att kasta eller lätta ankaret är inte alltid enkelt. Vi låg ju vid stadskajen och hade en fin och lugn natt. När vi skulle kasta loss visade det sig att grannbåten hade råkat lägga sin ankarkätting över vår. Därmed fastnade deras kätting i vårt ankare när vi lyfte det.

Sådant händer, det hör till båtsporten.

Det tog en halvtimme att komma loss. Som tur var det fint väder och knappt någon vind så det hela ordnade sig. Det finns en viss teknik för sådana situationer.

Vi fortsatte mot Skiathos och fick en fin segling där vinden vred sig efterhand så att fick rätt bra vindriktning för det mesta.

Ankrade i en fin vik på södra Skiathos och fick bra hugg med ankaret. För bra. Det blev tvärstopp och det tyder på att ankaret kan fastnat litet för bra.

Vinden vred sig för en fin segling

Just det. En simtur med cyklop visade att ankaret inte satt i sand utan hade fastnat under en klipphäll på 8 meters djup.

Suck. Andra ankarproblemet för dagen.

Efter en ganska lugn natt – vi visste ju att ankaret satt ordentligt! – gällde det att få upp ankaret. Eftersom vi hade tittat på hur ankaret satt visste vi hur det kanske skulle kunna komma loss. I nödfall får vi dyka ner (med kofot?) – vi har en komplett dykutrustning ombord för just sådana tillfällen.

Vi fick upp ankaret på andra försöket och fortsatte mot Skiathos, öns huvudort med samma namn som ön. Här skulle vi ankra i en vik utanför byn.

Ankringsproblem? Javisst! Men denna gång tog det fem försök att få ankaret att sitta kvar och inte dragga. Alltid är det något!

Skiathos-byn är trevlig men ganska turistisk, såklart. Vi tittade på kajen där Mamma Mia-filmens scen (i början av filmen) spelades in när Pierce Brosnan och Colin Firth missar passbåten och träffar Stellan Skarsgård.

Nu börjar turismen för säsongen. Restauranger har varit stängda för vintern men öppnar nu. Vi var de första gästerna för säsongen på en restaurang och fick därför en Ouzo på restaurangens bekostnad. God grekisk mat (igen).

Att lätta ankar i Skiathos gick utan problem och vi fortsatte mot Skopelos, nästa ö västerut. Vi hade rak motvind och mycket dyningar och vågor. Stackars Buster blev sjösjuk och Ott var inte långt ifrån, men klarade sig.

Vi passerade udden där kyrkan från Mamma Mia-slutscenen (bröllopet) spelades in men det gick så grov sjö att det inte var att tänka på att ankra där, utan vi fortsatte in till Skopelos by. Återigen har ön och huvudorten samma namn.

Mamma Mia – kyrkan

Vi hade haft kontakt med Janne på båten ’SurfingSafari’ som kunde berätta att det fanns gott om plats i hamnen. Han mötte upp och hjälpte oss förtöja, vi fick dessutom en plats längs med kajen och slapp därmed använda ankaret. Det blev såklart ett par glas vin med Janne i sittbrunnen. Plötsligt ser vi ’BlueBird’ med Ragnhild och Christer komma in i hamnen så det blev fler förtöjnings-drinkar hos dem när vi hade hjälpt dem att förtöja. De fick också lära känna Janne och kvällen slutade med ett gemensamt restaurangbesök.

Längs-med förtöjning vid kajen

Nästa dag hyrde vi en bil – 30 € kontant, tack – och gjorde vår Mamma Mia vallfärd. Besökte kyrkan från slutscenen där Ott inte kunde låta bli att spela ’MammaMia’-låten på telefon/Spotify. Flera andra turister dansade litet lätt med musiken så det blev riktigt lyckat. Vi fortsatte och besökte flera stränder och platser där filmen spelades in. Underbart väder och en lyckad dag, som avslutades med Sushi (!) på en mexikansk-asiatiskt restaurang. Nog för att grekisk mat är god men efter en månad i landet kan det vara gott med något annat också.

Mamma Mia – here we are (again)
Buster med matte och husse vid Mamma Mia kyrkan

Det ska blåsa upp till helgen. Eftersom vi ligger tryggt (och kostnadsfritt än så länge!) stannar vi kvar över helgen innan vi fortsätter.

Det går ingen nöd på oss.