Det har gått över en vecka sedan vi skrivit om vår resa. Anledningarna är flera – dels har vi har haft fullt upp med att ha skönt och ta det lugnt, men också att vi har varit sociala på olika sätt.

Från Meganisi gick vi till Mitikas, en liten by på fastlandet. Där ankrade vi utanför hamnen i ganska öppet vatten, men eftersom allt var lugnt så gick det bra. Där låg också ’Sarita’ med Lucina&Magnus ombord, vilket vi hade koll på. De höll ett väldigt trevligt föredrag på Oceanseglingsklubben (OSK) i vintras med massor av tips om Grekland, då de har seglat här i många år. Kul att träffas och snacka segling och Grekland på plats, samt äta middag tillsammans i land.

Dan efter fortsatte vi till Kastos – det var Päivi’s födelsedag och vi firade med att äta glass vid ett kafé byggt i en gammal kvarn, fantastisk utsikt. Middag blev på ’Il porto’ restaurangen i byn, mycket god tonfisk.

Glass med utsikt

Vidare till en vik nära byn Astakos där vi låg 2 nätter. På stranden fanns ibland grisar, antagligen förrymda/förvildade tamgrisar. Även här var vi ensamma ända tills Päivi’s systerson Antti med sambo Karin kom med bil från Aten. Med dem seglade vi till Meganisi (igen) och åt en god middag i land. Grekisk mat är ganska enkel och god, inga franska/italienska fasoner.

Nästa dag tillbaka till viken för att lämna gästerna för att sedan dra sig söderut mot Mesolonghi. Där finns en Marina som vi funderar på för kommande vinter så vi ville kolla in den. Ett flertal svenska båtar (med besättning ombord) gav oss gott om information och intryck, antagligen kommer TuSan att övervintra här. Vi får se.

Middag i byn (grekisk mat …). På hemvägen snubblade Päivi och slog i hakan, knät och höger hand ganska hårt. För säkerhets skull gick hon till lokala sjukhuset nästa morgon – snabbt och utan kostnad (EU sjukvårdskort) kom läkaren via röntgen fram till att inget var brutet, skönt. Men svullet är det så vi skaffade is i marinans restaurang.

Inget brutet

Färden fortsatte och nu ligger vi i en egen vik rätt nära Astakos, fast inte samma vik som förut. Här är en liten skeppskyrkogård med 2 vrak, bägge ketch så TuSan (som också är en ketch, en sorts 2 mastad segelbåt) blev kanske lite fundersam? Vi ligger i alla fall tryggt för ankar och rider ut litet starkare vindar. Här går det kor och getter så vi är inte helt ensamma.

Vrak i viken

Det går ingen nöd på oss.